tisdag 2 april 2013

Glädje....

Jag är väldigt glad just nu. Min dotter har köpt ett hus till sig och dottersonen och det tycker jag att hon är mer än väl värd. Hon har sig själv, sin drivkraft, förmåga, styrka och målmedvetenhet att tacka för vad hon har åstadkommit med sitt liv. Inget har kommit gratis och bodde vi i Amerika så vore hon praktexemplet för "the American Dream" - att den som verkligen vill också kan.

Det är inte själva husköpet som sådant som får mig att ta till "pennan", även om det är härligt att hon nu får möjlighet att sitta på sin egen veranda och dricka sitt morgonkaffe - eller påta i sitt eget grönsaksland - det är mer det att jag härmed får en spark i baken till att tala om för henne och hela världen hur stolt jag är över henne.

Jag är så glad för din skull Anne - och stolt över din förmåga att alltid resa dig och hitta nya vägar och ta nya tag - även i de tider då livet bara bjudit på motstånd. Nu önskar jag av hela mitt hjärta att det blir lite "flyt" framöver. Kram!




Fotot från senare datum och föreställer en liten grattisplantering.


9 kommentarer:

  1. Jag hänger med på din hyllning till din dotter och önskar henne all fortsatt lycka i livet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mia - varje lyckönskan gör att dropparna blir till ett hav....

      Radera
  2. O vad roligt, jag hänger också på, jag har själv en underbar dotter som har fått kämpa som ett lejon för sin existens, för sina barn och mot sjukdom och elände. Och nog måste det väl ligga någon sanning i att de har fått något speciellt med modersmjölken...
    Kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Paula - ja, vad vi gett dom i modersmjölken det vete katten. Hade nog gärna sett att de sluppit en del av motgångarna förstås ;) - men det är klart lite finsk sisu och svensk envetenhet har säkert inte försvagat dem precis ;)

      Radera
  3. Det var en fin hyllning. Men utan att förringa din dotter på minsta sätt, nog ligger det lite i talesättet "sådan mor sådan dotter".
    Sylvia S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Sylvia. Och visst ser vi likheter oss emellan men där mitt liv och min "kamp" försiggått på ett enklare plan så har ribban höjts betydligt för hennes del. Och därmed också förmågan, kämpakraften och styrkan. Men nu hoppas jag att livet bjuder henne på lite mer plan mark och vackra vyer ett tag framöver.
      Det är inget kul när det bara är uppförsbacke - även om det är danande.... ;)

      Radera
  4. Vad skönt att höra att det går bra för folk ibland också! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det Tove. Man ska aldrig ge upp, det är ett som är säkert ;)

      Radera
  5. Tack mamma.<3 Och tack för att du är den du är. Kram!

    SvaraRadera