fredag 19 april 2013

Minnesbiten

Har ni tänkt på hur bra det vore om vi människor kunde skaffa ett externminne när vår inbyggda hårddisk blivit full? Det är ju lite olika på vilken modell vi tillhör och hur stor minneskapacitet vi hade som nytillverkade. Även processorn varierar ju från person till person så vi tänker mao i olika hastighet också. Det är ytterligare en sak som förändras med årens slitage.


+  
Tag nu en äldre person vars inbyggda minne de sista åren blivit alltmer fullt. Då stannar alla nya upplevelser  kvar i arbetsminnet och .... ja, sedan försvinner de bara. Det gamla, som redan ligger i tryggt förvar nedlagrat i datorminnet, det ligger där det ligger. Ibland trillar det ut något av det gamla och det nya trillar in. En viss förvirring kan uppstå innan det nya har integrerats med det gamla och hittat sin plats bland minnets alla små bits som flyttas hit och dit med jämna mellanrum.

Där kommer processorn in. Har man en snabb processor, ja - då kan man ge sig sjutton på att det snurrar runt värre där inne i datorminnet för att bereda plats för det som just bearbetas i arbetsminnet. Men är då datorn väl använd och fullproppad med massa både viktiga och oviktiga data så kan det bli så att datorn låser sig och personen ifråga får slå sig ner en stund och göra en defragmentering så att det blir en viss ordning och frid igen.

Men, som sagt - är datorn lite sliten så kan man ge sig sjutton på att det samtidigt trillar undan viss väsentlig information vilket ställer till livet ytterligare för innehavaren av denna datorhjärna.

Och det är nu jag tänkte att det hade varit käckt med en extern hårddisk. Då kan man plocka ut det allra väsentligaste ur den slitna hjärnans gömmor och så är den redo att bli fylld med nytt. Vore det inte bra om man istället för att bara komma ihåg gamla grejer istället kom ihåg allt nytt som hände? Man ska ju leva i nuet och det vore verkligen att leva i nuet. Så tänker jag......

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar