Dessa lärde vi känna för många år sedan, då vi hade som tradition att söndagsfika med min far på Nääs. Redan då var de andra ett "fikagäng" och med tiden slog vi oss i slang med varandra och de började hålla plats vid sitt bord och på den vägen är det. Sedan vi blev pensionärer så har det blivit så att sambon åker själv. På så vis får vi ju en "egendag" båda två - och det behöver man, speciellt när man levt tillsammans i 30 år :)
I detta fikagäng finns också mamman till en av killarna. Hon fyllde 100 år i vintras!! Nu har hon inte varit med de senaste gångerna, men förra året tog sambon detta kort:
Idag tänker jag göra så lite som möjligt. Läsa min bok, koka lite kaffe till mig och äta hembakad banankaka, se dammet växa och beundra dammråttornas lek när de pilar runt under möblerna. Så får jag väl laga middag förstås... men det blir fisk i ugn så det kräver inte så stor ansträngning.
Och så väntar vi på att tranorna ska göra sin entré. De är ju försenade i år, men torde vara på väg och jag gissar att när de väl kommer så blir det en ren invasion. De måste ju hinna med att både dansa och hitta ett bra ställe att föda upp nästa generation på innan det blir dags att använda returbiljetten till sydligare breddgrader igen.
Varje år som vi varit där uppe, så har vi huttrat och frusit i en bitande vind. Och "skådat" tranorna har vi gjort illa snabbt. Klick klick - förevigat - och så in på fiket och sedan en biltur i den härliga naturen som då börjar ikläda sig vårskruden.
Förra året hade vi turen att passera ett "blåsipps-ställe" som imponerade på oss:
Detta, mina vänner, var den 30 mars 2012.
nää är det möjligt att blåsipporna blommade då? Jag har ännu inte sett ens en tussilago! Visst är det skönt med egentid, själv behöver jag massor av den varan, blir orolig över att ha någon hängande över axeln, "ler". Denna påskhelg har vi tillbringat på tumanhand, fyra dagar på raken blir det innan maken åter börjar jobba, o där går väl nästan gränsen, om man nu inte är borta på semester förstås. Vi har roat oss med gardinbyten, ett rum per dag, tänk, vi som flyttar så ofta, aldrig att längderna skulle passa i nästa boende. Nu håller jag på att fålla ner alla gardiner som är för korta...
SvaraRaderaHa en skön egendag o kram från pörtet
Jodå - jag lovar, det var den 30 mars (åtminstone enligt uppgifterna från fotot) Blev själv väldigt förundrad när jag såg det men ett foto var från sambons kamera och det andra från min mobil och det står samma datum på båda.
RaderaJag har tidigare varit en riktig flyttfågel - dock inte sedan 1995 då vi flyttade in där vi bor idag - och du har helt rätt, inte någonstans stämmer det med gardinerna. Vare sig längd upp och ner eller tvärs.... Du har lite pyssel framför dig då förstår jag. Gott när man kan ta det lite pö om pö i alla fall.
Kramis